”Colors” med laleh

Musik har alltid betytt enormt mycket för mig. En källa till tröst och ett sätt att hämta kraft. Ett (för det mesta) ”säkert kort” när sinnet känns mörkt. Vackra melodier och bra texter kan såklart även förstärka ett soligt humör.

För att anknyta till gårdagens inlägg… Jag hittade en av Lalehs underbara låtar och den kanske, kanske kan hjälpa eller i alla fall ge en liten puff i rätt riktning. Några textrader: ”Just because it’s black in the dark doesn’t mean there’s no color”.

Bräckligt

Tillvaron känns bräcklig. Ena stunden känner jag en nästan förlamande ångest och nedstämdhet…för att i nästa stund fyllas av otålighet och frustration. Antar att jag delar de här känslorna med de flesta i dessa tider men det tröstar inte så mycket. Famlar och försöker att klamra mig fast vid det som trots allt är positivt i tillvaron.

Vad kan man göra för att ”kickstarta” sig själv? För att skapa någon sorts drivkraft? Någon sorts framtidstro? Just nu vet jag inte… Hittade en bild hos Villfarelser som (tyvärr) illustrerar humöret/sinnesstämningen alldeles för bra:

”Goda grannar” av Mattias Edvardsson

Jag har älskat att läsa så länge jag kan minnas, det ligger alltid en bok på nattduksbordet och det är skoj att hålla koll på nyutgiven litteratur. Därför känns det trist att min läsning tycks bli mer och mer sporadisk. Det känns även som att jag blivit otåligare och jag vet inte riktigt varför. Jag hoppas innerligt att jag ”hittar tillbaka” till min läshunger. För ett tag sedan läste jag iallafall ut ”Goda grannar” av Mattias Edvardsson – vem vet, den kanske kan kickstarta mitt läsande?

Mattias Edvardsson är författare och gymnasielärare i svenska och psykologi. Han bokdebuterade 2016 med ”En nästan sann historia” (fast enligt Wikipedia kom debuten redan 2012 med ”Dit drömmar färdas att dö”) och det stora genombrottet kom 2018 när ”En helt vanlig familj” utgavs.

Handling/Text från bokens baksida:
”Micke och Bianca flyttar till ett fridfullt villakvarter som verkar perfekt för dem och deras två barn. Men allt eftersom de lär känna sina nya grannar kommer obehaget krypande.

På samma gata bor Jacqueline, en före detta fotomodell som har svårt att styra rätt i tillvaron, och hennes son Fabian som inte riktigt är som andra barn. I området bor även Ola. Han kämpar med sitt mående efter ett överfallsrån och blir allt mer besatt av att bevara tryggheten i villaidyllen. Och så pensionärerna Gun-Britt och Åke som övervakar vartenda steg som grannarna tar.

När Bianca blir påkörd utanför sitt hus verkar det först röra sig om en tragisk olycka. Men medan hon kämpar för sitt liv på sjukhuset växer tvivlet hos polisen och bland de boende i kvarteret. Micke har alltid trott på rättvisan. Men tänk om det krävs våld för att den ska segra?”

Omdöme/Tankar:
Om du är på jakt efter en spännande bok att sträckläsa så är det här rätt val för dig! Jag uppfattar inte ”Goda grannar” som enbart en spänningsroman – den handlar lika mycket om relationer. Det är ett bra driv i språket och jag gillar författarens grepp att växla perspektivet mellan tre av berättelsens karaktärer. Boken ger mersmak och jag kommer absolut att läsa mer av Mattias Edvardsson.

Så vad tycker andra om ”Goda grannar”? Några av de som skrivit om Edvardssons roman är dessa: Just nu – just här, Kapprakt, romeoandjuliet, Litteraturkvalster och Bokstunder.

Utkom: 2020
Antal sidor: 357
Genre: Spänningsroman

”Feeling Like I Wanna Cry” med Ane Brun

Lusten att väcka liv i den här bloggen har äntligen vaknat och jag känner ett växande behov av att uttrycka mig här. Kanske är det den overkliga tillvaron vi lever i just nu som påverkar.

Orden tumlar omkring i mitt huvud men vill tyvärr inte falla på plats. Vill inte bilda meningar som uttrycker vad jag känner och grubblar på. Så jag mjukstartar med musik av Ane Brun. Vackert och passande på något sätt.