Slarvigt

Mina tankar spretar åt en massa olika håll, det svider i magen och jag har svårt att fokusera. Solen skiner ute och promenaden under lunchen gav mersmak. Skulle väldigt gärna vilja sitta på en bänk i parken och mumsa på en glass… gärna med älsklingen bredvid.

Idag slog det mig att jag inte skrivit något om konserterna som pojkvännen och jag var på vecka 15 och 16. Slarvigt! Tänk att vi hann med tre spelningar under den här tiden?! Lite i mesta laget kanske men vad gör man när flera intressanta konserter hamnar ungefär samtidigt? Svårt att stå emot. Så vilka såg vi/lyssnade vi på och hur var det? Jo:

Torsdag 15 april, Brew House (Göteborg) – Shout Out Louds
Äntligen säger jag bara. Jag har velat se dem skitlänge och missat dem t v å gånger så nu var det verkligen dags! Vi hade aldrig varit på Brew House förut och tjaa det är en helt okej konsertlokal. Det var gott om folk där och tjaa vad ska jag säga – det var lätt att känna sig lite gammal. Ehrrmmm. Men varför bry sig om sådant egentligen? Jag köpte Shout Out Louds senaste skiva några dagar innan men hann bara lyssna på den en gång . Konserten övertygade mig dock om att det var ett bra inköp. Det märks att Shout Out Louds turnerat en hel del och jag gillar dem verkligen! Både musiken och framträdandet var bra och jag vill gärna se dem live igen!

Lördag 17 april, Trädgårn (Göteborg) – Band Of Horses
Detta är ett av mina absoluta favoritband och därför var mina förväntningar hööga. Jag var till och med så uppspelt att jag klädde mig i rutig skjorta eftersom det verkar vara den ”typiska” klädstilen bland fans av den här sortens musik (helst rutig flanellskjorta, slitna jeans och keps men jag ville inte överdriva). Biljetterna tog tydligen slut på åtta minuter när de släpptes och det märktes (trångt och fullt med entusiastiska människor). Den här gången var publiken mycket mer blandad åldersmässigt. Så hur var konserten då? Motsvarade den mina förväntningar? Ja, ja, jaaaa! Det gjorde den verkligen. Jag ler fortfarande lite fånigt när jag tänker på spelningen. Underbart, slamrigt, vackert, känsligt… När de spelade ”No´ones gonna love you…” ja då växte klumpen i halsen. Tillslut kom lyckotårarna. När det var dags för ”The Funeral” så var det nästan dags för tårar igen… Underbart – definitivt en upplevelse att leva länge på!

Torsdag 22 april, Brew House (Göteborg) – Sivert Høyem
Sivert var tidigare sångare i underbara Madrugada men är numera soloartist eftersom bandet splittrats. Vi såg dem för några år sedan och det var nog en av de bästa konserterna jag upplevt! Därför var vi ju nyfikna på hur han skulle klara sig ensam och hur hans musik skulle låta. Publiken var inte stor och många stod till och med kvar vid baren under konserten. Trist! Hade marknadsföringen varit bättre så tror jag faktiskt att det hade kommit fler! Sivert och hans musiker gjorde sitt yttersta trots den blygsamma publikskaran och rockade järnet kan man säga! Han är verkligen karismatisk och har kanonröst! Musiken är livligare och ofta tyngre i jämförelse med Madrugada. Ljudvolymen var så pass hög att det fladdrade i våra byxben! En riktigt bra konsert!

Jag har redan börjat hålla utkik efter tänkbara spelningar att gå på! Det är så roligt att se band och artister live! 

Upp och ned, ned och upp

Jag är så trött, trött ända in i själen känns det som. Önskar att jag kunde trolla bort all ångest och oro men livet fungerar ju inte så. Kämpar och försöker. Lyckas ta mig upp en bit, klamrar mig fast och rasar sedan ned igen. Tack och lov faller jag inte lika hårt som i höstas men ändå.

Anstränger mig för att ta tag i saker som gnagt/gnager på mig – magisteruppsatsen (har börjat gå en kurs som högskolan anordnar för att få personer som mig att bli färdiga), sköter jobbet bättre, letar efter roliga saker att se framemot osv. Dessutom så har jag ju äntligen skaffat mig en hobby (akvarellmålning)! Allt detta känns bra men det är en ständig kamp ska ni veta. Ja, jag vet – vem fan har inte problem och anledningar till oro i livet och det finns alltid de som har det värre…bla bla bla blaaaa…men det hjälper inte mig. Suck.

Allt är naturligtvis inte svart och tungt. Det finns ju saker som förgyller tillvaron! Förutom det självklara – familj och vänner – så har jag ju musiken. Jag har fyra konserter att se framemot varav tre är i april. Shout Out Louds, Sivert Höyem och *trumvirvel* Band Of Horses! Tänk att jag äntligen ska få se/lyssna på Shout Out Louds och Band Of Horses live! Det ska bli jättekul att se/lyssna på Sivert också såklart – jag är säker på att hans konsert kommer att vara toppen (såg Madrugada för ett par år sedan och den spelningen var kanonbra).

Band Of Horses